Uusimmat kirjoitukset

Blogin arkisto

Tervetuloa!

Käyntejä kotisivuilla:364430 kpl

Riksteser

(Antaget av Självständighetspartiets partikongress 16.7.2006)

Vårt lands självständighet och neutralitet bör återställas


1) Bevarandet av vårt lands statliga självständighet har traditionellt uppfattats som all den politiska verksamhetens centralaste mål. Nu har man dock avstått sig den och underkastat sig EU:s herravälde.


Vårt folk måste återlämnas den statliga självständighet som tillhör den. I detta ingår också en självständig penningpolitik och ekonomisk politik samt ett återinförande av den egna valutan och befriandet av vårt land från EU-centralbankens bestämmandemakt.
Detta förutsätter att vi lösgör oss från EU. Det går att genomföra med riksdagens beslut. Det att Finland lösgör sig från EU innebär inga utgifter, men det befriar vårt land från ständigt växande avgifter till EU.


Finlands relationer till EU kan ordnas genom skilda handels- och andra avtal, som Schweiz gjort eller genom att i första fasen övergå till den situation som rådde innan vårt land anslöts till EU, dvs. till ETA-avtalet med Norge, Island och Liechtenstein.


Medlemskap i NATO bör tillbakavisas


2) Det ur vårt lands säkerhetssynvinkel farliga Nato-medlemskapet bör avvärjas. Finland bör inte vara med i militärallianser eller sända sina soldater utanför vårt lands gränser annat än till fredsbevarande uppgifter, som godkänts av FN eller Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen. Finland bör upprätthålla goda relationer till alla länder, speciellt till grannländernagenom att utöva en alliansfri och opartisk utrikes- och säkerhetspolitik. Samtidigt måste det på allmän värnplikt baserade landsförsvarets behov tillgodoses. Finlands arme´bör förses med försvarsvapen, icke med offensiva vapen.


Folkomröstningen bör tas i bruk


3) För att förverkliga demokratin i vårt land, måste en bindande statlig och kommunal folkomröstning genomföras. En sådan bör arrangeras, ifall riksdagens, regeringens, kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens beslut enligt en tillförlitlig opinionsundersökning är mot den rötberättigade majoritetens ståndpunkt.


Från partivälde till folkvälde


4) Man bör sträva till att partierna återgår till sin ursprungliga uppgift - att fungera som ett språkrör för demokrati. Därför bör också demokratin inom partierna ökas så att det i partilagen kommer att ingå en bestämmelse om att partiordföranden skall väljas genom medlemsomröstning.


Partistödet, som förruttnar politiken, måste i sin nuvarande form avvecklas. Partierna skall garanteras jämlika verksamhetsförutsättningar. För att eliminera korruption bör partiernas finansiering och deras bokföring bli offentliga.


Förslagen till att den försvaga den genom direkt folkval valda presidentens stälning, måste förkastas.


Det grundlagsenliga rättsskyddet bör garanteras


5) Riksdagens grundlagsutskott har misslyckats fatalt i sin uppgift att övervaka hur grundlagen följs och medborgarnas rättsskydd förverkligas. För dessa uppgifter bör man tillsätta en politiskt oberoende och opartisk grundlagsdomstol.


Medborgarna bör kunna få , förutom kränkningarna av grundlagen, också de oförrätter som de blivit föremål till av den offentliga förvaltningen och myndigheterna till handläggning i grundlagsdomstolen.


Medborgarna måste få lösa ut de beslut av den offentliga förvaltningen eller rättsväsendet , som de behöver till en avgift motsvarande fotokopians pris. Detta bör gälla även andra handlingar, som medborgarna behöver.


Medborgarnas grundservice och kommunal demokrati bör tryggas


6) Kommunala grundtjänster måste tryggas genom förändringar i statsandelssystemet och genom att höja de under 1990-talets depressionsår halverade statliga finansieringsandelarna till den nivå som gällde före depressionen. Detta gör det möjligt att kännbart öka tillgångarna för hälsovård och äldreomsorg oc samtidigt höja vårdpersonalens löner.


Tvångsfusioner av kommuner bör avvärjas


I de största städerna och i de städer som uppstått till följd av kommunfusionerbör det grundas kommundelfullmäktige, som väljes i samband med kommunalvalet och som förverkligar närdemokrati genom att bestämma om angelägenhet som berör den egna kommundelen  och genom att ge utlåtanden till kommunfullmäktige om förslag till stadsplan, som berör i frågavarande kommundel.


En sund social marknadsekonomi i stället för spekulationskapitalismen


7) I vårt land måste vi börja tillämpa en sund social marknadsekonomi som grundar sig på att  i stället för den spekulationskapitalism trygga de svagares ställning i samhället och på en fri företagsamhet i stället för den spekulationskapitalism som spelas på kapitalägarnas regler. Med hjälp av denna sk. tredje väg mellan socialism och kapitalism kan vårt land utvecklas till en välfärdsstat, som förverkligar social demokrati och rättvisa och som varje medborgare kan erfara som sitt trivsamma och trygga hem.


Förflyttningen av finländska företag utomlands och nedläggningen av arbetsplatser kan förhindras med hjälp av begränsningar av kapitalutförsel från landet samt med hjälp av skattelättnader, som stöder företagen och genom regionpolitiska åtgärder, som EU förbjudit, men som verkställs självständigt.


All spekulation måste avvärjas genom vårt lands egen, förnuftiga lagstiftning. Genom EU:s petiga och ofta helt förnuftsvidriga bestämmelser, som inte lämpar sig för Finland, är det inte möjligt.


Penningtransaktioner, som riktar sig utom lands, måste beskattas med den s.k Tobins skatten, för att förhindra spekulationen.


För en rättvis inkomstfördelning


8) De fattiga i Finland har, som en följd av EU-politiken, redan ökat till 600 000. Brödköerna i städerna har på kort tid blivit dubbelt så långa som förut. Jämställdheten mellan män och kvinnor måste förverkligas också i form av lika lön.

Inkomstskillnaderna måste göras mindre och de mindre bemedlades ställning måste förbättras.

Årsinkomster på mindre än 12 000 måste befrias från skatt. Dessutom måste låginkomsttagares ställning förbättras genom att sänka eller helt slopa mervärdesskatten på livsmedel.


Det bör bli slut på undertryckandet av pensionärer


9) Pensionärernas inkomster har blivit märkbart efter i löneutvecklingen p.g.a det brutna pensionsindexet. Som en följd lever de som får små pensioner på svältgränsen. En rättelse bör fås till stånd.


Små pensioner måste höjas märkbart och man måste ta i bruk en minimipension, som garanterar en tillräcklig utkomst. Man bör avstå från att tilllämpa ett brutet pensionsindex och pensionernas köpkraft måste återfås till samma nivå, där det var innan det brutna indexet togs i bruk.


Social rättvisa i stället för glupskhet


10) Situationen för dem, som lever på arbetsmarknadsstöd, arbetslöshetspenning, föräldrapenningens mininivå eller på hemvårdsstöd- eller anhörigvårdsstöd  är lika dålig som för dem med små pensioner. Köpkraften för stöden måste höjas. Det byråkratiska systemet för arbetslöshetsskydd måste förenklas. Hemvårdsstödet och anhörigvårsstödet bör höjas. Ett pensionskydd måste ordnas för dem som sköter barnen hemma.


Det har uppkommit en ny samhällsklass på arbetsmarknaden - epp prekariat. Det består av medborgare som har s.k typiska eller tillfälliga snuttarbeten. Deras situationen på arbetsmarknaden bör förbättras så fort som möjligt.


11) För att råda bot på det existerande fattigdomsproblemet, bör man förverkliga ett s.k selektivt grundinkomstsystem, som uppmuntrar till aktivitet och möjliggör en tillräcklig utkomst i livets alla situationer. Det skulle gälla t.ex. pensionärer med små inkomster, dem, som nu lever på arbetslöshetsstöd och olika socialstöd samt studerande och snuttarbetande. Det skulle inte vara något dyrt system  medborgarinkomst eller medborgarlön, där stöd skulle utdelas också till de förmögna och rika. Det skulle minska behovet av statens och kommunernas socialpersonal besparingar i offentliga utgifter.


I detta selektiva grundutkomstsystem, som uppmuntrar till aktivitet, skulle, skulle stödmottagaren varje månad betalas en viss summa grundinkomst. Dessutom kan stödmottagaren förtjäna få förtjäna skattefria arbetsinkomster till en viss gräns och först inkomster, som går utöver denna, skulle beskattas.


Barnfamiljers utkomst bör tryggas


12) Ensamförsörjares och andra barnfamiljers utkomst får inte stanna under fattigdomsgränsen.


Föräldrarna bör ha frihet och möjlighet att välja mellan kommunal dagvård och hemvård som jämlika alternativ. Vårdavgifterna måste hållas på en skälig nivå. Dagvårdsgrupperna får inte bli större.


Missförhållandena i hälsovården måste rättas till


13) Hälsovårdens strukturer bör ordnas om så, att den rådande konkurrenssituationen mellan kommunernas egna hälsovårdscentra och de centralsjukhus, som upprätthålls av hälsovårdsdistrikt som ägs av flera kommuner, elimineras. Den rådande situationen leder till att en del av dem, som behöver vård, inte får den.


Det måste vara möjligt att snabbare än nu få genomgå operationer och få annan vård. Läkare och annan vårdpersonal måstekunna fås i tillräcklig utsträckning, vilket garanteras genom en utökning av utbildningsplatser och förbättrade lönevillkor.


Avgifterna för besök i hälsovårdscentrum. och på poliklinik och sjukhus bör hållas på en skälig nivå.


I hälsovården bör man allt mera satsa också på förebyggande hälsovård, så som information om  hälsosamma matvanors och motionens betydelse lika väl som om tobakens, alkoholens och drogernas menliga verkan på hälsan.


Vi måste ta hand om våra gamlingar och handikappade


14) Man får inte pruta ned på nivån för gamlingars och handikappades vård på några grunder. För seniormedborgarna måste man ordna den hemvård de behöver och en möjlighet till att övergå till  sk. effektiverat serviceboende eller anstaltvård.


Gratis tjänster för krigsveteraner


15) Hälsovård, rehabilitering och användning av offentliga fortskaffningsmedel bör bli gratis för krigsinvalider och andra frontveteraner.


Jobb måste ordnas åt alla arbetslösa


16) Den offentliga makten, dvs. stat och kommuner, bör se till att alla arbetslösa får arbete. För detta ändamål bör man skapa ett nytt system för sysselsättningsstöd. För arbetet måste man betala minst en lagstadgad minimilön, som bör ge en skälig utkomst.
En bestämmelse om varje medborgares rätt till arbete måste ingå i vårt lands grundlag. Förverkligandet av bestämmelsen är i praktiken möjligt efter att man sköter sysselsättningspolitiken utgående från vår nationalekonomis helhetsnytta och inte på storbolagens och storinvesterares villkor, vilket är fallet i EU-Finland.


Först efter att ungdomsarbetslösheten i vårt land avlägsnats, är det befogat att tala om behov av utländsk arbetskraft. Då utländsk arbetskraft används, bör finländska arbetsvillkor tillämpas. Det gör det möjligt att se till att finlänska arbetstagare inte åsidosätts genom en dumpning av utländska arbetstagares löner.


Man bör tillsätta en rättskyddsombudsman för de arbetslösa, vars uppgift är att övervaka förverkligandet av de arbetslösas medborgarrättigheter.


Bostad till rimligt pris åt alla


17) Bostadprisena och andra boendekostnader, som blivit oskäligt höga, bör hissas ned genom tex. följande åtgärder:

Man övergår från en bostadspolitik, som genomförs utgående från producenternas och bankernas villkor till en bostadsproduktion, som genomförs på deras villkor, som behöver bostad och som betalar dem.


Konkurrensen inom bostasbyggandet och bostadshusens saneringsverksamhet ökas och man utreder korruptionens inverkan på det att tomter och saneringsuppdrag i många kommuner ges åt vissa gunstlingar.

Då kommunerna säljer eller hyr ut mark för bostadsproduktion, bör man följa samma öppenhet som i samband med offentliga anskaffningar.


Det gällande torparsystemet. där bostadsbehövande binds vid banken, avvecklas. Man skall genomföra ett finansierings- och lånsystem, som tillgodoser i första hand de bostadsbehövandes behov.


Stat och kommuner skall bevilja mera bostadslån och räntan skall bli lägre.
Kommunerna förpliktas att överlåta en viss del av de bostadstomter, de sålt eller hyrt, till invånarnas bostadsproduktion, som de själva leder och tai initiativet till.


Oskäliga hyror skall förhindras genom att man sätter kommun- och regionvisa tak på hyrorna.


Genom att utveckla hyresgästdemokratin, ges hyreshusens invånare verkliga möjligheter att påverka hur de frågor sköts, som har att göra med deras boende.


Hindren för företagsverksamhet bör avlägsnas


18) För att förbättra småföretagsamhet och för att över lag förbättra förutsättningar för företagsverksamhet och skapandet av nya arbetsplatser, bör arbetsgivaren befrias från att betala sidokostnaderna för arbetet och motsvarande avgifter bör samlas in på ett rättvisare sätt, på basis av produktionsmängden. Då skulle arbetskraftsdominerade företag inte länge vara i en sämre situation än kapitaldominerade företag i detta avseende.


För att underlätta uppkomsten av och verksamhetsförutsättningarna för små företag, bör man inte bära upp någon mervärdesskatt om den årliga omsättningen understiger 100 000 euro.


Det bör göras lättare att genomföra generationsskiften i små företag.


Det bör bli ett stopp på försäljningen av statliga företag, dvs. företag, som medborgarna äger.


Landsbygdens och utvecklingsområdenas livsvillkor bör förbättras med hjälp av regionpolitik


19) Hela landet bör behållas bebott. Man bör börja förverkliga en regionpolitik, som befrämjar landsbygdens och utvecklingsområdenas näringsliv och kulturliv.

Alla delar av landet bör bevaras inom den offentliga kollektivtrafiksen.


Vid skötseln av väg- och järnvägsnätet. bör man dra försorg om hela landet, också om avsides belägna trakters lokalvägars skick och byggandet av dem.


Den finländska bondens frihet bör återställas


20) Existensen av familjejordbruk och produktionen av rena och hälsosamma livsmedel i Finland bör tryggas. Som mål skall man ha att n åter den självförsörjning beträffande livsmedel, som gick förlorad i och med EU-politiken.


Jord- och skogsbruksmark skall inte omfattas av fastighetsskatt. En övergång av jord- och skogsbruksmark i utländsk ägo bör förhindras.


Importen av genmanipulerade livsmedel och råvaror bör förbjudas.


Fosterlandets skinnare till svars för sina gärningar


21) Som en följd av EU-politiken har det i vårt land skett en social omfördelning, vilket lett till å ena sidan en överklass som blivit rik på bekostnad av folkets majoritet och övriga medborgare å andra sidan. Samtidigt som nuvarande riksdag och regering favoriserat den rika överklassen genom att lätta på dess beskattning och genom bevilja många förmåner, har de forsatt den nedskärningspolitik, som inleddes under 1990-talets depression och som gäller hälsovård och äldreomsorg samt andra samhälleliga tjänster, som är livsviktiga för majoriteten av folket. Detta har skett trots att den  finländska nationalekonomins volym är större än någonsin.


Som en följd av denna EU-poltik förvittras vårt lands vägnät och järnvägsnät. Posten Och statens järnvägar har bolagiserats. Vägförvaltningen har gjorts till ett affärsverk. Följden är, att deras servicenivå har försvagats. Den finska arme´n och andra statliga anstalter saneras och får konkurrera med andra. Garnisoner läggs ner och reservövningarna reduceras till en bråkdel av det tidigare med hänvisning till  brist på anslag. Pengar tycks räcka bara till de alltjämt stigande EU-avgifterna. Besparingar eftersträvas med hjälp av statens sk. produktivitetsprogram, genom att skära ned olika institutioners personalkostnader tex. så att de som går i pension, inte ersätts med ny personal. Detta håller på att leda till en ohållbar situation för bla. polis- och rättsväsendet samt i universitet.


Arbetstagarnas arbetsbörda och osäkerhet om framtiden samt den otrygghet, som den leder till, har ständigt ökat under EU-väldets tid.


Den nuvarande situationen kan rättas till bara genom att de riksdagsledamöter, som fått den till stånd och som ansvarar för den, inte länge väljs i den nya riksdagen och i deras ställe väljs personer, som betjänar Finlands folk och inte för EU och den rika överklass, som består av EU-anhängare.

Brottslighet måste motarbetas med hjälp av gränsbevakning


22) Gränsbevakningen , som hör till en självständig stats rättigheter,måste återinföras vid alla våra gränser och med hjälp av detta bör man effektivera verksamheten för att bekämpa drog- och annan brottslighet samt för att befrämja medborgarnas trygghet.
Beskattningen bör göras rättvis


23) Återgången till en socialt rättvis finländsk välfärdsstat förutsätter att beskattningen förnyas genom följande åtgärder:


Förutom arbets- och pensionsinkomst, bör också kapitalinkomsterna beskattas progressivt, varvid skatteprocenten på små kapitalinkomster hissas ned och de stora kapitalinkomsternas skatteprocent höjs från det nuvarande.


Arbets- och pensionsinkomster bör beskattas lindrigare än kapitalinkomster.
Kostnaderna för sjuk- och hälsovård inklusive utgifter för medicin och tandvård i likhet med kostnaderna för arbetsresor och räntekostnaderna på lån som tagits för anskaffning av egen bostad  bör bli helt avdragsbara i beskattningen.


För att förbättra låginkomsttagares livsvillkor bör mervärdesskatten på livsmedel göras lägre. Den bör  helt slopas för bröd, mjölk och med tanke på hälsan viktiga frukter och grönsaker.


Arvsskatt bör uppbäras bara på den del av arvet, som överstiger 200 000 euro.
Möjligheterna till att ta i bruk ett system. som lättar på progressionen hos låg- och medelinkomsttagare måste utredas också beträffande kommunalbeskattningen.
Riksdagens beslut om att slopa förmögenhetsskatten bör tas upp till ny behandling. Den nedre gränsen för uppbärande av förmögenhetsskatt kan höjas, men den bör fortsättningsvis bäras upp för storägare.


Den för fastighetsskatten stadgade övre gränsen bör dras märkbart ner. Den här skatten skall inte alls fastställas för jord- och skogsbruksmark.


Beskattningen för de arbetskraftsdominerade företagen bör lättas genom att man övergår till en beskattning, som sker på basen av produktionen.


Mervärdesskatt bör inte uppbäras för en  omsättning, som understiger 100 000 euro.


Hjälp åt de överskuldsatta


24) Man bör förbättra situationen för de överskuldsatta och deras borgensmän.
Man bör genom lag begränsa bankernas rätt att realisera en intäckning då en privat medborgare eller ett privat företag hamnar i betalningssvårigheter eller då värdet på realsäkerheten går ner.


Sk. nätbanker., som beviljar kortfristiga lån med ockerränta, har uppstått som ett nytt fenomen på lånmarknaden. Att bära upp årsräntor upp till flera hundra procent bör förbjudas genom lag.


TV-licensavgiften bör slopas


25) Man bör avstå från att bära upp TV-licensavgifter på samma sätt som radiolicensavgiften slopats. Rundradions verksamhet bör finansieras med skattemedel.
Användningen av TV och radio som ett propagandamedel för de makthavande partierna bör förhindras genom en bestämmelse, enligt vilken redaktören inte fått höra till något parti under de två år som föregår anställningen.


I varje TV- och radiokanals verksamhetslicens bör ingå ett krav om att alla partier, som omfattar demokrati och medborgarnas jämlikhet, bör bemötas på lika grunder.


För en hållbar utveckling och en ren miljö


26) En strävan efter kontinuerlig ekonomisk tillväxt har skadliga verkningar, eftersom den oåterkalleligt  förstör naturresursgrunden. I stället för kontinuerlig tillväxt måste man ta en ekologiskt hållbar utveckling och balans till centrala mål. En ekonomi, som grundar sig på dem gynnar vår befolkning, hela människosläktet och naturen.


Uppfattningen om att en kontinuerlig ekonomisk tillväxt vore en lösning på massarbetslösheten, är felaktig. Tillväxten minskar inte arbetslösheten, utan ökar den, om tillväxten grundar sig på en effektivering och automatisering av produktionen.


Genomförandet av Natura 2000-skyddsprogrammet bör avbrytas och programmet tas till ny behandling. Detta bör ske så att man tar hänsyn till markägarnas berättigade intressen. Till dem hör också att erlägga ersättning för markägarnas förluster.


Man får inte pruta på boendemiljöns eller arbetsmiljöns trivsel. Parkers och grönområdens fortbestånd samt ren luft och rent vatten bör garanteras genom en klar lagstiftning.
De elektrifierade järvägstrafikens andel av transportena bör ökas.


Man bör genomföra ett sådant skydds- och vårdprogram för skogar, med hjälp av vilket man tryggar bruksskogarnas goda vård och ekoskogsekonomiska synpunkter. Skyddandet av skogar bör genomföras så att såväl skogsägarnas som samhällets intressen tas i beaktande. Man bör förhindra att de skogsbolag som köper timmer fungerar som karteller som bestämmer priset till skada för skogsägarna.


Koncessioner till uran- och annan gruvverksamhet, som skadar invånarnas hälsa och förstör boendemiljön bör avfärdas.


Inhemska förnybara energikällor bör tas i bruk


27) Vårt lands energiförsörjning bör grunda sig på i första hand inhemska, reproducerbara energikällor, på effektivering av energiförbrukningen och på sparande.


Belastningen på naturomgivningen bör minskas. Man bör utveckla ett kollektivtrafik med skäliga priser genom att befrämja övergången till föroreningsfri produktion och genom att bötfälla föroreningsutsläpp.


Placeringen av utländskt kärnkraftsavfall i vårt land måste förhindras.


Det finländska folkets styrka ligger i bildningen


28) Resurserna och förutsättningarna för verksamhet till universitet och andra högskolor och läroanstalter bör tryggas. Man bör uppbära samma avgifter av utländska studerande i Finland som det uppbärs av finländska studerande som studerar utomlands.


Behoven till grundutbildning och möjligheterna till vidareutbildning måste tillgodoses på ett rättvist sätt i alla delar av landet. Man bör avstå från planerna på att dra in högskolor.


Storleken på undervisningsgrupperna och skolresornas längd måste hållas skäliga. Undervisningen i samhällskunskap och konstämnen bör ökas från det nuvarande. Läroböckerna i historia och samhällskunskap bör grunda sig på fakta och inte på att följa de politiska makthavarnas uppfattningar.


Religionsundervisningen i skolornornas läroplaner bör förbli konfessionell.
Man bör sköta om bibliotekstjänsterna och tillgången på dem i hela landet genom att höja bibliotekens anslag. Också medborgarnas frivilliga kultur-, hobby-, idrotts- och motionsverksamhet bör stödas.


Självständighetspartiets internationella målsättningar


1) Finland bör arbeta aktivt och självständigt inom FN och andra internationella organisationer för att trygga freden och avlägsna fattigdomen samt för att förverkliga såväl rättvisa som jämlikhet.


2) Alliensfrihet och neutralitet är nödvändiga förutsättningar för att parterna i internationella konflikter kan känna tillräckligt förtroende för vårt land. Utan detta förtroende är det omöjligt att fungera som medlare i internationella tvister. Så länge som vårt land är anslutet till EU, är detta inte möjligt, i motsats till vad som var fallet på 1970-talet, då Finland arrangerade den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen.


3) Finland bör delta i det internationella samarbete på set sått, som FN förutsätter föra att avlägsna fattigdomen i utvecklingsländerna och för att lösa flyktingproblemet.
I flyktingpolitiken bör vårt land delta självständigt och i enlighet med internationella avtal.


Immigrationspolitiken bör grunda sig på att immigranterna kommer hit för att tjäna sitt upphälle med sitt eget arbete och för att integrera sig i det finländska samhället.
För att underlätta invandrarnas integration och för att förhindra en utslagning av dem, bör de få mera undervisning i finska och finländsk kultur.


Invandrare, som gjort sig skyldiga och blivit dömda för allvarliga brott och som inte har finsk nationalitet, bör fördrivas till sina hemländer då de lidit sitt straff och om möjligt bör de sändas till sina utgångsländer för att avtjäna sina straff.


4) Finland bör för sin del delta i motarbetandet av klimatförändringen, bla. genom att övergå från fossil energi till användning av förnybara energikällor.


5) I det internationella arbetet bör Finland arbeta för att alla länder såväl beviljas rätten som åläggs plikten att sköta om livsmedelsproduktion och i enlighet med sina möjligheter sträva till självförsörjning beträffande livsmedel. Detta är nödvändigt för att kunna avskaffa hungersnöd och fattigdom i världen.